Eleverna i denna studie går naturbruksprogrammets hundinriktning. Denna studie fokuserar på elevernas berättelser om hundens betydelse för dem personligen och för studierna. Studiens syfte är att visa på den betydelse hunden kan ha för gymnasieelevernas självkänsla, självförtroende och sociala utveckling, hur hunden kan påverka elevernas delaktighet i undervisningen och i deras eget lärande.Studiens syfte är att belysa om gymnasieungdomar på naturbruksprogrammet kan ha stöd av umgänget med sina hundar. Genom umgänget med djur blir många fysiska och psykiska behov tillfredsställda. Att lyfta fram de positiva delarna av vad umgänget med djuren för med sig, är viktigt för att kunna ge alla elever en möjlighet att nå de uppsatta målen inom skolan.

Bakgrund och syfte: Animal-Assisted Therapy (AAT) står för en direkt och målinriktad intervention där hunden stimulerar till en fysisk, social, emotionell och/eller kognitiv funktionsutveckling hos patienten. Det är en dokumenterad och utvärderad process i USA som används av många professioner. Syftet med studien är att undersöka vad hunden kan tillföra den sjukgymnastiska rehabiliteringen i Sverige. Metod: En enkät med öppna frågor skickades ut till två sjukgymnaster, en rekreationsterapeut och en omsorgspedagog för att undersöka hur de använder hunden i aktivitet med rehabilitering av patienter. Resultat: Inom AAT brukas hunden främst som en motivations höjande faktor inom geriatrik, barnhabilitering, neurologiska sjukdomar samt vid traumatiska hjärnskador.

Eleverna i denna studie går naturbruksprogrammets hundinriktning. Denna studie fokuserar på elevernas berättelser om hundens betydelse för dem personligen och för studierna. Studiens syfte är att visa på den betydelse hunden kan ha för gymnasieelevernas självkänsla, självförtroende och sociala utveckling, hur hunden kan påverka elevernas delaktighet i undervisningen och i deras eget lärande.Studiens syfte är att belysa om gymnasieungdomar på naturbruksprogrammet kan ha stöd av umgänget med sina hundar. Genom umgänget med djur blir många fysiska och psykiska behov tillfredsställda. Att lyfta fram de positiva delarna av vad umgänget med djuren för med sig, är viktigt för att kunna ge alla elever en möjlighet att nå de uppsatta målen inom skolan.

Eleverna i denna studie går naturbruksprogrammets hundinriktning. Denna studie fokuserar på elevernas berättelser om hundens betydelse för dem personligen och för studierna. Studiens syfte är att visa på den betydelse hunden kan ha för gymnasieelevernas självkänsla, självförtroende och sociala utveckling, hur hunden kan påverka elevernas delaktighet i undervisningen och i deras eget lärande.Studiens syfte är att belysa om gymnasieungdomar på naturbruksprogrammet kan ha stöd av umgänget med sina hundar. Genom umgänget med djur blir många fysiska och psykiska behov tillfredsställda. Att lyfta fram de positiva delarna av vad umgänget med djuren för med sig, är viktigt för att kunna ge alla elever en möjlighet att nå de uppsatta målen inom skolan.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva en grupp personer med fysiska funktionshinders erfarenheter av fritidsaktiviteter tillsammans med rehab-/servicehund. För att samla in data gjordes semistrukturerade intervjuer med elva personer med fysiska funktionshinder som innehar en rehabhund. Data analyserades med innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier: ?Nya möjligheter och ett nytt liv?, ?Hunden som assistent?, ?Hunden ett redskap för sociala relationer?, ?Hunden en trygghet som skapar aktivitet?. Det sammanfattande resultatet av denna studie visar att rehabhunden har bidragit till ett ökat fysisk, psykiskt och socialt välmående hos sina förare.

I denna rapport har jag försökt att kritiskt granska och kartlägga hur polishundar tränas att hantera påträffade föremål. Det finns två tekniker som nyttjas olika mycket. Det skiljer sig mellan föremål som påträffas när hunden spårar efter en person, och när hunden sänds på ett s k saksök, eller uppletande. I den här undersökningen kan man konstatera att en teknik är säkrare än den andra. Säkrare för hunden, hundföraren, och rättssystemet.

Hunden och människan har levt med varandra i ca 15 000 år och vår relation har ständigt utvecklats. Det finns mycket forskning som bevisar de positiva hälsoeffekter som hundar har på människor, men vad betyder vår relation för hunden? Vad får den ut av det hela? Syftet med denna rapport är att beskriva hur hundar tolkar vår icke-verbala kommunikation, hur mycket den förstår och påverkas av vår sinnesstämning, vad ägaren betyder för hunden och vad vi som hundägare kan göra praktiskt för att påverka hunden positivt. Hundar har ett naturligt sätt att förstå våra signaler, hur subtila eller tydliga de må vara, pekningar som blickar. Hundar kan urskilja detaljer i vårt ansiktsuttryck och förstå när vi är glada och föredra den känslan över när vi är neutrala, äcklade eller rädda. De reagerar t ex på ett specifikt sätt när vi gråter, men i dagsläget är det svårt att säga vad det är hunden reagerar på.

Hunden har sedan 40 000 år tillbaka funnits hos människan och verkat vid dess sida. En inverkan på människan på både det fysiska och psykiska planet har under åren kunnat påvisas och genom att sätta hunden i relation till begrepp inom omvårdnad kan de själsliga aspekterna lyftas fram och visa hur människan och hunden kan ha nytta av varandra. I sjuksköterskans profession ingår det att se till hela människan, uppmärksamma dennes lidande och främja hälsa. Syftet med denna uppsats är att utforska hundens inverkan på människors hälsa och välbefinnande och diskutera detta i relation till omvårdnad. En litteraturöversikt gjordes på 11 artiklar som analyserades utefter skillnader och likheter i resultatet och kategorier utformades efter detta.

Denna studie genomfördes med syfte att undersöka hur hundägare uppfattar och förstår sina hundars personlighet. Urvalet bestod av hundägare i Karlstadområdet, vilka levde tillsammans med sin hund och inte var utbildade inom ?hund-ämnet?.Kvalitativa intervjuer användes för att samla in data, vilka sedan transkriberades och analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultatet tydde på att hundägare har svårt att skilja personlighetsdrag från beteenden, många människoliknande egenskaper tillskrevs hunden. Positiva egenskaper hos hunden motiverades utifrån hundens inre (dess personlighet eller sinnestillstånd) medan negativa egenskaper tenderade att förklaras genom yttre faktorer i hundens omgivning. .

SammandragJag har analyserat hur hundkläder presenteras i tre svenska e-shopar. Inspirerad av det relativt nya fältet Human Animal Studies ville jag undersöka hur hundens kön, ras och subjektsstatus görs. Jag använder diskursanalys av texters och bilders samspel.Det är få hundplagg i min analys som uttalat sägs vara för tikar eller hanar men en möjlighet att markera kön på sin hund finns ofta närvarande i och med färger eller tryck Tik- och markeringsskydd, som är avsedda för ena eller andra könet, uppvisar också skillnader. Dock verkar även en något feminin klädsel vara accepterad för hanar och det mönster jag tycker mig se av att mindre, mer pälsklädda raser framställs feminint är inte entydigt.Kontroll av hunden verkar förhandlas genom att vikten av bekvämlighet poängteras. Jag drar därmed slutsatsen att hunden ses som subjekt men visar att det är på ett antropomorfistiskt sätt där människor tillskrivs föräldrarstatus.

I mitt arbete ville jag få svar på följande frågeställningar; kan hundar uppleva stress? Vad händer i kroppen och vad innebär stress? Hur visar hunden att den är stressad? Vad är det som orsakar stressen? Kan stress utlösa sjukdom hos hunden? Finns det något som kan göras för att förebygga stress hos hundar? Arbetet baseras på litteraturstudier. Vid stress förändras normaltillståndet i kroppen genom frisättning av adrenalin, noradrenalin och kortisol. Stress kan delas in i tre faser; alarmreaktionsfasen, motståndsfasen och utmattningsfasen. Det är under utmattningsfasen som anpassningssjukdomar kan utvecklas.

Studier tyder på att ungdomar läser allt mindre och blir därför allt svagare läsare. Med anledning av detta är det viktigt att finna alternativa metoder för att hjälpa dem inom skolverksamheten. Diverse studier har därför gjorts för att undersöka om läsning för en hund kan hjälpa dessa elever. Att undersöka om läsning för hund kan fungera som en alternativ metod är det övergripande syftet för denna studie för att därefter undersöka om hunden påverkar elevernas läsning. Genom observationer och inspelningar av gymnasiesärskole-elevers läsning har deras läshastighet i relation till bokens svårighetsgrad beräknats för att försöka finnas skillnader i deras läsning beroende på vem de läser för.

Vid hundträning används många olika inlärningstekniker och syftet med denna uppsats är att klargöra hur olika metoder påverkar hundens välbefinnande och träningens effektivitet. Studier har visat att hundar som tränas med bestraffningar har högre förekomst av problembeteenden jämfört med hundar som bara tränas med belöningsbaserade metoder. Användande av bestraffningar innebär en risk för tränaren eftersom hunden kan svara aggressivt vid en tillsägelse. Hundägare själva anser att både belöningar och bestraffningar har positiv effekt. Inget tyder dock på att bestraffningar skulle vara mer framgångsrika än belöningar, snarare tvärt om då man i studier sett högst effektivitet vid användande av positiv förstärkning.

Hunden är människans bästa vän, men det är först på senare tid som hundens hälsoeffekter har börjat undersökas. Internationellt sätt används hundar i vården i en helt annan utsträckning än i Sverige. Hälsoeffekter i form av kortare vårdtid, snabbare rehabilitering och bättre egenvård har påvisats. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patientens upplevelser av hundens närvaro i vårdandet. Studien var en litteraturstudie med 15 vetenskapliga artiklar.

Vid hundträning används många olika inlärningstekniker och syftet med denna uppsats är att klargöra hur olika metoder påverkar hundens välbefinnande och träningens effektivitet. Studier har visat att hundar som tränas med bestraffningar har högre förekomst av problembeteenden jämfört med hundar som bara tränas med belöningsbaserade metoder. Användande av bestraffningar innebär en risk för tränaren eftersom hunden kan svara aggressivt vid en tillsägelse. Hundägare själva anser att både belöningar och bestraffningar har positiv effekt. Inget tyder dock på att bestraffningar skulle vara mer framgångsrika än belöningar, snarare tvärt om då man i studier sett högst effektivitet vid användande av positiv förstärkning.